Vill man ha ett tufft träningspass som går igenom hela kroppen och stärker alla muskler, ska man satsa på längdskidåkning.
Det är dokumenterat att längdskidåkning ger otroligt bra effekt på kondition, vikt, styrka och uthållighet. Man får slanka och starka muskler och professionella skidåkare sägs ha den bästa syreupptagningen av alla idrottare. Har man alltså lärt sig rätt teknik kommer man snabbt att förbättra flåset och hitta andningstekniker som gör att man klarar av hela åket.
Det finns flera åkstilar inom längdskidåkning: diagonalåkning, stakning och stakning med frånskjut. Diagonalåkning var tidigare den enda åkstilen som fanns. Det vara bara den som användes, men numera fungerar den som bäst i lätt lutande uppförsbackar. Det är också den här stilen man brukar få lära sig i småskolan.
Stakning är den form man ser under Vasaloppet, när man står jämnt med fötterna och använder stavarna för att skjuta sig fram. Så klart hjälper även benen till även om det inte syns lika tydligt. Tittar man nära på en åkare ser man hur hälarna lyfter från skidorna för att hjälpa till att skjuta ifrån.
Stakning med frånskjut är den tredje tekniken. Denna teknik gör det lättare att komma upp i fart och används ofta för lite av nybörjare som istället förlitar sig på diagonalåkning där det inte behövs. Här växlar man med att skjuta ifrån med höger eller vänster ben, samtidigt som man skjuter ifrån med båda stavarna.
Att träna längdskidåkning betyder också att man måste ha koll på hur man vallar. Man ska inte använda sig av vallningsfria skidor, de ger sämre glid och håller inte lika länge. Men det krävs lite studerande och lärande innan man kan valla skidor som en mästare. Det till kommer massor med nya termer som man ska lära sig. Man behöver också en del verktyg. En viktig del är en riller som anpassar strukturen och därmed ger bästa möjliga glid. Det är också viktigt att veta vilken vallning man ska ha beroende på snö, temperatur och åkstil.